när chefer styr hälsan
Artiklar >Vetenskapliga rön >Chefer har en central roll i hälsoarbetet

Chefer har en central roll i hälsoarbetet

Jul 30
Erland Colliander
  • Förebild
  • Hälsofrämjande
  • Ledarskap

WHO har tidigare konstaterat att arbetsplatsen är en ideal arena för ett hälsofrämjande arbete. Detta då man på många arbetsplatser har kommunikationsvägar som ger möjlighet till mer individuella budskap än myndigheternas kampanjer av typen Spola kröken. I denna två år långa studie undersöktes vikten av att mellanchefer engagerar sig i ett hälsofrämjande arbete.

En viktig del i ett hälsofrämjande arbete är fysisk träning. Rätt utförd innebär fysisk träning en ökad kapacitet som gör att man tål stress, stillasittande och tunga arbetsuppgifter bättre. Att få till fysisk träning på arbetsplatsen är dock en stor utmaning för många arbetsgivare. Många gånger tar ledningsgruppen fram ett policydokument för den hälsofrämjande processen. Men det räcker inte har flera studier visat. En utvecklad strategi eller en policy är inte är det som gör att medarbetarna ökar sin fysiska aktivitetsnivå. Mellanchefen är, säger man, en ”missing link” mellan ledningsgruppen och medarbetarna. De kan se till att planerna faktiskt genomförs då de är nära medarbetarna och kan föregå som goda exempel samt regelbundet nå fram till enskilda medarbetare. För att detta skall fungera poängterar forskarna vikten av att utbilda mellancheferna till att bli bättre på att motivera medarbetarna till deltagande i fysisk träning.

Betydelsen av aktivt engagerade mellanchefer testades i en två år lång studie. På 6 företag med kontorsanställda deltog 194 medarbetare. De fick en timme per vecka på arbetstid för att träna. För var och en av medarbetarna togs, av personliga tränare, ett individuellt anpassat träningsprogram fram. På varje enhet utsågs en hälsoinspiratör med uppdrag att motivera medarbetarna till att börja och att fortsätta träna. Cheferna deltog i ett halvdags seminarium där man diskuterade hur fysisk aktivitet kan vara en del av en hälsosatsning. Chefernas roll klargjordes och var bland annat att:

·      prioritera hälsoprocessen på samma nivå som övriga arbetsuppgifter

·      skapa tid för fysisk träning

·      uppmuntra medarbetarna att göra hälsosamma aktiviteter

 Alla medarbetare besvarade enkäter före och efter 1 respektive 2 år. Dessutom gjordes djupintervjuer med medarbetare, hälsoinspiratörer och mellanchefer. 

De hälsomässiga effekterna av insatsen finns beskrivet i ett stort antal vetenskapliga artiklar. Här följer en diskussion om effekten av att involvera mellancheferna. 

Alla chefer sa, innan studien började, att det var viktigt att de själva var föredömen för medarbetarna. En månad efter starten var det bara enstaka chefer som såg sig själva som föredömen. Flera av dem angav att uppdraget att stimulera medarbetarna till fysisk aktivitet var oklart och att de skulle behöva mer utbildning. Det var också flera chefer som hade frågor om det är etiskt att blanda sig i medarbetarnas hälsoinsatser. En chef sa följande: ”jag kan inte se mig själv med ett höjt pekfinger säga åt mina medarbetare att gå och träna. Det är inte en del av mitt jobb att göra det”. Att ett engagemang från cheferna är nödvändigt ansåg alla hälsoinspiratörer. De konstaterade att om inte cheferna deltog i aktiviteter som anordnades så var medarbetarna osäkra på om det var ok att delta. 

Flera mellanchefer ansåg att det krävs en processledare med ett övergripande ansvar för den hälsofrämjande processen. Man tänker att en processledare kontinuerligt utvärdera processen och agera som ett bollplank till cheferna. 

Forskarna konstaterar att:

·      ett samarbete mellan chefer i organisationen och ledningsgruppen är nödvändigt för att klargöra den roll som mellancheferna har i en hälsofrämjande process.

Mellancheferna kommer inte, säger man, att lyckas utan stöd av cheferna i ledningen så att de med sitt eget deltagande och sin attityd, visar att ett hälsosamt beteende är viktigt. Det är då nödvändigt med bra information och övning för cheferna inom det hälsofrämjande området

När det gäller chefer på ledningsnivå fann man att:

·     de  samarbetar med mellancheferna i framtagande av hälsoprogrammet

·     de måste stödja processen hela tiden

·     arbetet med hälsa måste bli en naturlig del av arbetet – för det krävs en kulturförändring och den måste initieras av ledningsgruppen

Kommentar

Denna studie kommer från en mycket aktiv dansk forskargrupp. De har presenterat en modell (IPET, vilket står för Intelligent Physical Exercise Traning) som är en mycket framgångsrik metod för att förbättra hälsan hos medarbetare inom många olika yrken.

Artikeln stämmer väl med mina 25 års erfarenhet av hälsofrämjande arbete. Om inte chefer på olika nivåer engagerar sig så stannar processen ofta upp. Chefer på ledningsnivå skall dels arbeta för att skapa en hälsokultur. Ett första steg kan vara att arbetsmiljö, hälsa och verksamhet följs upp parallellt i samma årshjul. De måste också vara intresserade och stämma av med mellancheferna hur processen går. Dessa chefer i sin tur bör se hälsoprocessen som en viktig del av sitt arbete. Är man i en typ av yrke där sjukfrånvaron är hög så blir det ganska snart uppenbart att man som chef får ett enklare jobb när medarbetarna börjar träna fysiskt. Man behöver inte ägna stor del av sin arbetsdag att skaffa fram vikarier för de sjukskrivna och man behöver inte följa upp och korrigera insatser som utförts av ovana vikarier. Istället kan man fokusera på strategiskt viktig utveckling av arbetsplatsen. Är man chef för medarbetare som till större delen är stillasittande kan det ofta vara svårare. Detta då det ofta är svårt att mäta effekter som handlar om produktivitet. Dessutom har de senare årens trend med hybridarbete gjort att det kan finnas en högre grad av sjuknärvaro då man ju inte har kontakt med medbetare som jobbar hemifrån på samma sätt som när de finns på arbetsplatsen. 

Det är uppenbart att standardiserade budskap inte räcker till för att skapa förändring. Det är vanligt att arbetsgivare slentrianmässigt erbjuder tjänster som friskvårdbidrag och företagshälsovård och nöjer sig med detta. Att möta individuella behov anses för dyrt. Problemet är bara att medarbetarna inte är standardiserade. De har unika behov och behöver individuell planering. Då måste man komma närmare individen vilket en mellanchef kan göra i form av ett hälsosamtal. Då brukar frågan om personlig integritet dyka upp. Men, säger jag då, fråga gärna medarbetaren om det är ok att diskutera hälsofrågor. Det brukar nästan alltid gå bra. Om du vill veta mer om hur du kan göra så är du välkommen att köpa min och professor Carl Johan Sundbergs bok Chefshälsa där vi beskriver den vetenskapliga bakgrunden till hur fysisk träning kan lösa många av våra arbetsplatsers ohälsoproblem. Där beskriver vi också hur du gör det praktiskt om du har en chefsbefattning.

Erland Colliander

Källa: Bendix Justesen J och medarbetare. Implementing workplace health promotion – role of middle managers. International Journal of Workplace Health Management. 2017, Volym 10, 164 - 178.