Vetenskapliga rön

Medarbetare som arbetar på kontor kan tillbringa 80 procent av sin arbetsdag sittande. Detta bidrar inte bara till minskad kondition utan också ökad frekvens av sjukdom. Det gör arbetsplatsen till en viktig plats för hälsofrämjande insatser. Enligt författarna till denna svenska studie indikerar tidigare undersökningar att 50 procent av anställda i Sverige erbjuds ett friskvårdsbidrag och att 60 – 70 procent utnyttjar detta. Det innebär att förmånen är underutnyttjad och inte når alla.

WHO har tidigare konstaterat att arbetsplatsen är en ideal arena för ett hälsofrämjande arbete. Detta då man på många arbetsplatser har kommunikationsvägar som ger möjlighet till mer individuella budskap än myndigheternas kampanjer av typen Spola kröken. I denna två år långa studie undersöktes vikten av att mellanchefer engagerar sig i ett hälsofrämjande arbete.

Träning fungerar som "medicin" vid 26 olika kroniska sjukdomar. Författarna menar att alla arbetsgivare bör ställa sig frågan "Är träning mer än medicin?". Om svaret är ja så bör en följdfråga vara "Ska jag tillåta träning på arbetstid?". Eftersom tidigare studier har kommit fram till motsägelsefulla fynd när det gäller träning på arbetstid har man tagit fram ett nytt koncept vilket denna artikel beskriver.

En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö kan, i likhet med god livsstil minska riskerna för att smärtproblem uppstår. I denna undersökning studerade man om insatser för bättre livsstil utförda i grupp kan påverka psykosociala faktorer. Man fann att styrketräning i grupp påverkade sociala faktorer och vitalitet mer än enskild rådgivning om ergonomi.

För sjuttio år sedan publicerades en första vetenskaplig artikel med bevis för att fysisk aktivitet kan påverka hälsan i en positiv riktning. Sedan dess har vi lärt oss mer om de positiva effekterna. I de senaste rekommendationerna från WHO anger man att det behövs 150 – 300 minuters motion per vecka. Författarna konstaterar att dessa rekommendationer inte påvisats i studier med kontrollgrupper och är baserade på data från undersökningar där deltagarna skattat sin motionsgrad i enkäter. På senare tid har motionsgraden mätts med aktivitetsmätare vilket påverkar nivåer för när motion är hälsosamt. I denna artikel har man ställt samman kunskapsnuläget.

Sjukfrånvaro orsakas dels av arbetsrelaterade faktorer som hög arbetsbelastning och dålig psykosocial arbetsmiljö, men också av medarbetarnas levnadsvanor. I en studie fann man att rökning, dålig sömn och fysisk inaktivitet bidrog till ökad kort-tids sjukskrivning och därmed kostnader

En ny studie visar på ledarskapets effekter på hälsa och välmående.