Under perioden 1982 till 2020 utvärderades 304 702 personer med en hälsoprofil där kondition mättes och faktorer som rökning, BMI, diet och motionsvanor fastställdes. Samtliga personer var hjärt-kärlfriska vid testtillfället. 2020 undersökte man andelen nyinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom via nationella register. Deltagarna anmälde sitt eget yrke utifrån Standard för yrkesklassificering.
Man fann att deltagare med arbetaryrken generellt sätt hade en högre risk för hjärt-kärlsjukdom jämfört med tjänstemän. Totalt sett bidrog skillnader i kondition, BMI, motionsgrad och diet till drygt hälften av skillnaden i sjukdomsrisk. Om rökning och övervikt kunde minskas till samma nivå skulle skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän minimeras. Störst effekt på hjärt-kärlhälsa, totalt sett, har dock konditionsnivån. En intressant jämförelse görs med japanska förhållanden där tjänstemän har högre risk för hjärt-kärlsjukdom jämfört med arbetare.
Kommentar
Skillnader i hjärt-kärlsjukdom mellan arbetare och tjänstemän beror, enligt denna studie, främst på skillnader i levnadsvanor. Detta stämmer väl med mina egna erfarenheter av 25 års arbete med hälsofrämjande. I Halmstads kommun genomfördes inom äldreomsorgen ett program – Chefshälsa - där chefer lärde sig att hålla hälsosamtal. Resultatet var en påtaglig ökning av individanpassade åtgärder för bättre livsstil. I en enhet fann vi efter fem år att 75 % upplevde god hälsa, att 83 % kunde återhämta sig under arbetstid och att endast 8 % upplevde hög stress på arbetet. Effekten av detta var bland annat att sjuklönekostnaden var reducerad med 64 % och att enhetscheferna fick ökad tid för strategiskt arbete. Det senare är viktigt för det innebar en mycket bättre satsning på arbetsmiljöfrågorna.
Erland Colliander
Källa: Väisänen D och medarbetare. Mediation of lifestyle-associated variables on the association between occupation and incident cardiovascular disease. Preventive Medicine. 2023: 167.