I Sverige har vi ett problem som växer. Andelen med hälsofarligt låg kondition har nästan fördubblats under perioden 1995 till 2017 (7). Detta trots att vi i över 70 år känt till att fysisk aktivitet och träning bidrar till ökad hälsa (13). En ständigt återkommande förklaring till fysisk inaktivitet är tidsbrist. En positiv utveckling är att myndigheternas rekommendationer om aktivitetsdos förändrats på ett sätt som gör det enklare att vara aktiv. På 90-talet rekommenderade man 30 minuters aktivitet per dag (14). Detta ändrades 2008 till minst 150 minuter per vecka med måttlig fysisk aktivitet vid tre eller flera tillfällen, i block om minst 10 minuter (12). I senare tids studier har aktivitetsmätare använts vilket har gjort att man kunnat ta bort kravet på att man skall vara aktiv minst 10 min per gång. Nu räknas all aktivitet (8, 11, 18).
När vi därmed minskat ett viktigt hinder för att vara aktiv hur skall vi då komma i gång? Det behövs ju motivation för att starta och fortsätta. Skall vi låta myndigheter informera om detta eller finns det bättre kanaler? Många, inklusive WHO (15), anser att arbetsplatsen är en ideal plats för hälsofrämjande insatser. Där finns ofta möjlighet till individuella budskap vilket i de flesta fall är helt överlägset standardiserade budskap från våra myndigheter (3). Det finns också fler vinnare när arbetsgivare investerar i medarbetarnas hälsa. Individen förbättrar sitt välmående samtidigt som arbetsgivaren uppnår ökad produktivitet (19) och minskade kostnader för sjukfrånvaro (16). Dessutom minskar trycket på sjukvården när färre insjuknar i vårdkrävande sjukdomar (3).
Hur kan vi öka den fysiska aktiviteten på våra arbetsplatser?
Det är väl känt att fysisk aktivitet och träning, rätt utförd, innebär ökad kapacitet som gör att man tål stress, stillasittande och tunga arbetsuppgifter bättre. Enligt media har insikten hos svenska arbetsgivare om detta ökat de senaste åren. Det är dock en lång väg kvar. Till exempel är det bara 27 % av kommunerna som erbjuder en friskvårdstimme (10).
Att få medarbetare på en arbetsplats att bli aktiva är en stor utmaning för många arbetsgivare. Många gånger tar ledningsgruppen fram ett policydokument för den hälsofrämjande processen. Man delar ut friskvårdbidrag och bjuder in en föreläsare. Men det är inte det som gör att medarbetarna aktiverar sig (4). Det är därför intressant att koncept med kortare aktivitetspass på arbetsplatsen, flera gånger på vecka börjar komma. Detta som ett alternativ till en friskvårdstimme.
I Danmark har en ökande andel arbetsgivare infört mikroträning, dvs. mycket korta träningspass, med syftet är att stärka upp de muskler som används under arbetet (2). Träningen utförs i grupp, ofta med gummiband som motstånd, och är sällan längre än 10 min per pass. Deltagandet är mycket högre än när medarbetare skall utföra övningarna ensam i hemmet (2). Att medarbetarna i en enhet gör det tillsammans ger utöver träningseffekten en psykosocial effekt som bidrar till bättre arbetsklimat (1).
På senare tid har forskare börjat studera om mycket korta pass som sprids ut över dagen kan vara ett alternativ till längre pass. Man kallar det Physical Activity Snacks (PA Snacks) eller Exercise Snacks (5). Exempel på PA Snacks är en kort snabb promenad på lunchen, att ta trapporna i stället för hissen eller att ”marschera på stället” när man väntar på kaffemaskinen. Exempel på Exercise Snacks är att ”sprinta” uppför trapporna, styrkeövningar med kroppen som belastning eller balansövningar. I en sammanfattning av litteraturen har man sett att Snacks ger resultat jämförbara med längre insatser (5). Det behövs, ur ett vetenskapligt perspektiv, mer studier men så här långt ser det mycket lovande ut.
Vad behövs för att komma i gång och för att göra rätt?
Om träning skall bidra till bättre hälsa och arbetsförmåga på en arbetsplats behöver man göra tre saker. Det första är att man behöver bra data för att göra rätt saker och för att kunna se förändring. Det andra är att enhetschefer måste engagera sig och det tredje är att man långsiktigt arbetar för att skapa en hälsokultur.
Individanpassning
En funktion som, visat sig underlätta är att ha en hälsoportal som kan göra stor nytta genom att presentera vederhäftig information om livsstil och hälsa. Detta då undermålig information till medarbetarna är ett av de viktigaste hindren för att delta (9). En portal kan dessutom användas till att samla in data t.ex. om medarbetarnas fysiska kapacitet, hälsa och belastning i arbetet. Bra data gör att man kan ge individanpassade program och att man kan följa upp och vid behov korrigera insatserna. Det blir också tydligt över tid om det finns en uppsida i det man gör.
Enhetschefer som agerar
Ett gott stöd från enhetschefer gör att deltagande i aktiviteterna blir högt (4). Då behöver cheferna utbildning för att bli bättre på att motivera medarbetarna. Medarbetarsamtalet är ett bra tillfälle att ta upp hälsofrågan, något som underlättas av att man har tillgång till data som beskriver nuläge och utveckling (6).
Chefernas roll i en hälsofrämjande process kan också vara att:
· prioritera hälsoprocessen på samma nivå som övriga arbetsuppgifter
· föregå som goda exempel
· skapa tid för fysisk träning
För långsiktigt god effekt skapar man en hälsokultur
En hälsokultur är något som, enligt flera studier, är ett måste för att lyckas över tid (17). Det innebär att man har en organisation som agerar på alla nivåer. När organisationens ledning förstår och engagerar sig i frågan har det, under mina 25 års tid som konsult, varit en mycket större chans till framgång än när de befunnit sig i bakgrunden och inte synts för medarbetarna. Chefer i ledningen måste vara intresserade och regelbundet stämma av med enhetscheferna hur processen går (4). I en hälsokultur kan chefer på ledningsnivå fokusera på att eliminera hinder och skapa funktioner som underlättar. Det kan handla om faktorer som en negativ kultur på arbetsplatsen och hög arbetsbelastning. Andre faktorer som är viktiga är avsaknad av lokal att träna i eller att utomhusmiljön närmast arbetsplatsen inte passar för detta (9). Många arbetsgivare är skeptiska till att tillåta träning på arbetstid då de ser det som en arbetstidsförkortning. Det finns dock svensk forskning som visar att det lönar sig (19). Ett viktigt steg för att se effekter och förstå vinsten med insatsen över tid kan vara att arbetsmiljö, hälsa och verksamhet följs upp parallellt i samma årshjul.
I en hälsokultur ingår naturligtvis också insatser för bättre ledarskap och arbetsmiljö. Min erfarenhet är att om man startar processen med fysisk aktivitet kommer en stor del av medarbetarna att sova bättre. De kommer då till arbetet med mer energi vilket bland annat gör att processer för ökad arbetsmiljö genomförs med mer engagemang hos medarbetarna. Samtidigt kommer en minskad sjuknärvaro och sjukfrånvaro friställa tid hos enhetschefer. Tid som kan användas för strategiskt arbete.
Referenser
1. Andersen LL och medarbetare. Psychosocial effects of workplace physical exercise among workers with chronic pain. Medicine. 2017; 96; 1.
2. Andersen LL och medarbetare. Potential of micro-exercise to prevent long-term sickness absence in the general working population: prospective cohort study with register follow-up. Scientific Reports. 2022: 12: 2280.
3. Andersen LL. Health promotion and chronic disease prevention at the workplace. Annual Review of Public Health. 2024; s45: 337-357.
4. Bendix Justesen J och medarbetare. Implementing workplace health promotion – role of middle managers. International Journal of Workplace Health Management. 2017, Volym 10, 164 - 178.
5. Brown NI och medarbetare. Health-related benefits and adherence for multiple short bouts of aerobic physical activity among adults. American Journal of Lifestyle Medicine. 2024 May 11:15598276241253160.
6. Colliander E och Sundberg CJ. Chefshälsa – för fysiskt aktiva arbetsplatser. Studentlitteratur. 2020. ISBN 9789144160764
7. Ekblom-Bak E och medarbetare. Decline in cardiorespiratory fitness i the Swedish working force between 1995 and 2017. Scandinavian Journal of Medicine and Science I Sports. 2018; 1-8.
8. Ekelund U och medarbetare. Dose-response associations, physical activity intensity and mortality risk: A narrative review. Journal of Sport and Health Science. 2023.
9. Halling Ullberg O och medarbetare. Workplace health promotion to facilitate physical activity among office workers I Sweden. Frontiers in Public Health. 2023.
10. Harju V. Akademikerförbundet SSR. Låga eller inga friskvårdsbidrag i kommunerna. Publicerad på akademssr.se 2024-12-26.
11. Jakicic JM och medarbetare. Association between bout duration of physical activity and health: Systematic review. Medicine and Science in Sports and Exercise. 2019; 51: 1213-1219.
12. Jansson E och medarbetare. Fysisk aktivitet – nya vägar och val i rekommendationerna för vuxna. Lakartidningen.se. 2015-11-17.
13. Morris JN och medarbetare. Coronary heart-disease and physical activity of work. The Lancet. 1953; 262: 111-120.
14. Pate RR och medarbetare. Physical activity and public health. A recommendation from the Centers for Disease Control and Prevention and the American College of Sports Medicine. JAMA. 1995; 273: 402-407.
15. Promotion of health-enhancing physical activity in small-to-medium-sized enterprises. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe. 2023.
16. Sjögaard G och medarbetare. Exercise is more than medicine: The working age population´s well-being and productivity. Science Direct. 2016; 5: 159-165.
17. Sjögaard G och medarbetare. Exercise prescription for the work-life population and beyond. Journal of Functional Morphology and Kinesiology. 2023.
18. Varje rörelse räknas – hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet? Slutbetänkande av Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Statens Offentliga Utredningar (SOU). 2023:29
19. Von Thiele Schwartz och medarbetare. Effects of workplace based physical exercise interventions on costs associated with sickness absence and on productivity. Publicerad I Burke R och medarbetare (red): Creating healthy workplaces: stress reduction, improved well-being, and organizational effectiveness. Ashgate Publishing. 2014.