när chefer styr hälsan
Artiklar >Vetenskapliga rön >Vilka åtgärder är effektiva för att förebygga sjukfrånvaro?

Vilka åtgärder är effektiva för att förebygga sjukfrånvaro?

Mar 21
Erland Colliander
  • Hälsofrämjande

Sjukfrånvaro är ett stort problem för både arbetsgivare och medarbetare. Det finns ett stort antal vetenskapliga undersökningar som tittat på åtgärder för att minska antalet sjukskrivningar. I denna artikel har man studerat ett stort antal översiktsartiklar i vilka man undersökt en mängd olika metoder. Man fann att program med flera insatser som stresshanteringsträning, fysisk träning och/eller avslappning, och insatser för en bättre arbetsmiljönivå verkar lovande för att förhindra sjukskrivning på grund av psykiska problem. Dessutom fann man att av alla utvärderade insatser verkar endast fysiska aktivitetsprogram ha någon gynnsam effekt för att förebygga sjukskrivning på grund av fysiska hälsoproblem.

28 översiktsartiklar som tittat på totalt 164 unika vetenskapliga studier utvärderades. Av  studierna var 13 från Sverige och övriga från drygt 20 olika länder. I översiktsartiklarna har man en stor variation när det gäller typer av åtgärder, orsaker till sjukfrånvaro och yrken. Åtgärderna kan vända sig till enskilda medarbetare, hela organisationen eller både och. Man fann att tre åtgärder var effektiva. Det var multi-komponent program där flera olika insatser blandades, riktade insatser till de med ökad risk och fysiska träningsprogram för de med värkproblematik som verkar ha störst effekt när det gäller att förebygga sjukfrånvaro.

Multi-komponent program som riktar sig till individen med t.ex. stressreducerande program, träning, avslappning och samtidigt åtgärder i arbetsmiljön är utifrån de ingående studierna bra för att förebygga sjukfrånvaro av mentala skäl. Man påpekar att organisatoriska förändringar kan vara positiva för att minska stress och för att motivera till fysisk träning. Dålig implementering av ett hälsoprogram leder ofta till lågt deltagande och kan därför vara en nyckelfaktor för framgång. Av alla utvärderade insatser verkar fysisk träning vara det som innebär minskad sjukfrånvaro. Effekten kan vara större om träningen utförs av de som har smärtproblem från rörelseapparaten. 

Av alla utvärderade insatser verkar endast tränings- och fysisk aktivitetsprogram ha någon gynnsam effekt för att förebygga sjukskrivning på grund av fysiska hälsoproblem hos till arbetare i riskzonen.

Författarna påpekar att det behövs fler studier med god kvalitet inom området. Det handlar om längre uppföljningsperioder när man har sjukfrånvaro som mått. Orsaken till sjukfrånvaro kan vara något på arbete såväl som något i hemmet. De flesta studierna hade hälsa som viktigaste parameter medan sjukfrånvaro var en liten del av de data som fram. De underliggande studierna kommer från mer än 20 olika länder med olika ersättningssystem vid sjukdom vilket kan vara en faktor som påverkar längd och frekvens av sjukfrånvaro. Allt detta gör att osäkerheten i data ökar. Så man konstaterar att sjukfrånvaro är en komplex faktor att mäta. 

Kommentar

Det är viktigt att förstå att en översiktsartikel inte redovisar resultatet av en egen studie. Däremot beskriver, analyserar, summerar och utvärderar den publicerad forskning inom ett avgränsat ämnesområde. Översiktsartiklar ger bild av hur forskningen ser ut inom ett ämnesområde och är en bra bas för fortsatt forskning.Den aktuella artikeln går ett steg längre då den är en översiktsartikel som tittat på flera översiktsartiklar. Artikeln ger en bild som stämmer överens med att man bör fokusera både på individ och på organisation. Man bör också rikta insatser för de med smärta från rörelseapparaten till fysisk träning och inte bara titta på arbetsmiljön. Det ligger utanför denna studies scoop men vi får inte glömma bort faktorer som individanpassning – chefernas viktiga roll i hälsoprocessen – bra data och bra uppföljning. Allt detta som tillsammans med en ledningsgrupp som är drivande skapar en den hälsokultur som är ett villkor för att hälsoprocessen skall hållas levande över flera år. 

 Erland Colliander

Källa: Bosma E och medarbetare. Evidence-based interventions to prevent sick leave: a scoping review of reviews. BMC Public Health. 2025: 25:751.